-
Sitter här och har en helt vit sida framför mig. En sida som kommer att fyllas med ord från mina tankar. Kanske borde jag kalla denhär bloggen för Johannas tankar&funderingar istället? Som ni märkt har jag inte mycket att komma med längre... det vill säga "normala" inlägg, sånna som "vanligt" folk skriver. Men varför vara som alla andra?!
Att sitta här och veta att man har prov i morgon känns inte sådär jättebra. Veta att man borde ha suttit med näsan i biologiboken hela veckan. Veta att man har lagom ork till att gå i skolan, gå igenom dagarna och faktiskt ha det helt okej. Men sen att komma hem vid fyra och veta att man har plugg och göra... det finns helt enkelt ingen ork kvar. Jag försöker, vissa dagar går det, andra inte. Jag har lärt mig att leva med det. Men tydligen inte vissa andra. Just denhär veckan har jag lärt mig ca 50 glosor, läst en bok och det har räckt gott och väl för mig. Att sen veta att man har ytterliga att göra, det går bara inte. Det tar stopp.
Just nu har jag bara en ända tanke i mitt huvud. Jag kan inte skriva ut den, det skulle bli kaos. Men tanken skrämmer mig. Har gjort i många år, och kommer följa med mig några år till. Jag är rädd, för att det ska bli sanning igen, för att jag inte kommer att orka, för att jag kommer gräva ner mig i sängen och aldrig ta mig upp igen.
Just nu när jag igentligen mår som bäst får det bara inte hända. Jag skulle klara en dag, kanske två. Men utan få ha dom allra bästa vännerna i närheten skulle jag aldrig klara det igen. Min ork är helt enkelt slut när det gäller den saken.
Jag vill skriva hur mycket flera av er som läserdenhär bloggen betyder, men det gjorde jag nyligen så det får vänta några dagar tills dess.
Att sitta här och veta att man har prov i morgon känns inte sådär jättebra. Veta att man borde ha suttit med näsan i biologiboken hela veckan. Veta att man har lagom ork till att gå i skolan, gå igenom dagarna och faktiskt ha det helt okej. Men sen att komma hem vid fyra och veta att man har plugg och göra... det finns helt enkelt ingen ork kvar. Jag försöker, vissa dagar går det, andra inte. Jag har lärt mig att leva med det. Men tydligen inte vissa andra. Just denhär veckan har jag lärt mig ca 50 glosor, läst en bok och det har räckt gott och väl för mig. Att sen veta att man har ytterliga att göra, det går bara inte. Det tar stopp.
Jag tänker inte bjuda er på bilder! För jag har inga, och det är tusen minusgrader varje dag, då måste man ha händerna i ett par tummevantar. Annars går det inte att gå ut.
Kommentarer
becka
Johanna vad är det du tänker på? du vet vart jag finns om du vill prata trots att vi inte är så tajta som förut! <3
Vi teamar på biologin att vi inte kan nått ?
fransson
hello mate. du skriver så himla bra kåmpis. och jag vill läsa mer. och jag vill se bilder. hejdå kamrat.
Trackback